#JämställdhetsVal: Skillnader i inkomstnivå och fördelningen av familjeledigheter ligger till grund för pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män
I Finland är kvinnornas genomsnittliga pension en femtedel lägre än männens. Trots att skillnaden internationellt är mindre än genomsnittet är den ändå betydande. Skillnaden är ihärdig och har minskat ganska sakta under årens lopp. De centrala faktorerna, grundorsakerna, för pensionsskillnader mellan kvinnor och män ligger i det könsmässiga förvärvs- och omsorgsarbetet.
Kvinnor har redan länge varit ute på arbetsmarknaden i Finland och kvinnornas utbildningsnivå har under flera årtionden varit högre än männens. Trots detta är kvinnors genomsnittliga pension cirka 400 euro mindre i månaden än männens pension.
Arbetspension intjänas från arbetsinkomster under karriären. Därför återspeglar pensionerna skillnader i inkomstnivåer och antal arbetsår och timmar. Eftersom kvinnornas inkomster är mindre än männens förvärvsinkomster och arbetskarriärerna är något kortare än männens, förblir kvinnornas pensionsbelopp mindre än i genomsnitt.
Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män den centrala orsaken till pensionsskillnaden
Löneskillnaden mellan könen är för närvarande cirka 16 procent när skillnaden jämförs med genomsnittliga månadsinkomster för kvinnor och män med regelbunden arbetstid. Bakom löneskillnaden ligger arbetsmarknadens segregering enligt kön, dvs. att kvinnor och män arbetar i olika yrken och inom olika branscher i Finland. Majoriteten arbetar i ett yrke som är typiskt för det egna könet och endast cirka var tionde i yrken med jämn könsfördelning där det finns ungefär lika många män och kvinnor. Arbetsmarknadens segregering enligt kön är också synlig i att män oftare än kvinnor har chefsbefattningar, även inom branscher där både kvinnor och män representeras.
I kärnan av löneskillnaden mellan kvinnor och män ligger lönenivån, som i genomsnitt är lägre inom yrken och branscher som är typiska för kvinnor. Löneskillnaden mellan kön uppstår sålunda genom löneskillnaderna mellan yrken. Kvinnor och män får i stort sett lika mycket lön för samma arbete.
Eftersom lönenivån är lägre i kvinnodominerade yrken och eftersom det skett relativt få ändringar i dessa yrken finns det fortfarande en ihärdig inkomstskillnad mellan könen som också är synlig som skillnader i pensionsbeloppet.
Den ojämna fördelningen av familjeledigheter utökar inkomst- och pensionsskillnaderna
Den ojämna fördelningen av familjeledigheter är en central orsak till varför kvinnornas karriär i genomsnitt är ett år kortare än männens. Trots att fördelning av familjeledigheter bland mammor och pappor har varit möjlig relativt länge i Finland är det kvinnor som tar ut majoriteten av familjeledighetsdagarna.
I Pensionsskyddscentralens undersökning som följde upp 25–36 år gamla personer som fötts 1980 upptäcktes att mammornas avbrott i arbetskarriärer på grund av familjeledigheter var 13 gånger längre än pappornas. Kvinnor hade tagit ut i genomsnitt 1 408 familjeledighetsdagar medan detta antal var 111 för män.
Avbrott i karriären kopplade till att bilda familj ökar inkomst- och därmed pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män även mer. Från föräldraledigheter tjänar man in även lite mer pension än då man arbetar. Intjäningen av pension sjunker dock avsevärt när man övergår till stöd för hemvård av barn. Ju längre hemvården pågår, desto djupare är hålet i pensionstillväxten. Långa perioder av familjeledighet försämrar dessutom etableringen på arbetsmarknaden och bromsar kvinnornas senare löne- och karriärutveckling. Minskningen i kvinnornas inkomster som orsakas av att de får barn är även internationellt sett stor i Finland.
Att bli av med pensionsskillnaden förutsätter avlägsnande av skillnader där skillnaderna i första hand uppstår
Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är så betydande att de är svåra att jämnas ut endast med pensionspolitiska åtgärder. Minskningen av pensionsskillnaden förutsätter att man ingriper i grundorsakerna och jämställdhet förverkligas innan det är dags för pensionering. Minskning av segregeringen på arbetsmarknaden, förbättring av lönejämställdheten och en jämnare fördelning av familjeledigheter mellan mammor och pappor spelar en central roll.
Med hjälp av pensionsskydd minskas skillnaden mellan könen när det gäller den månatliga pensionen. Till exempel utan folkpension skulle kvinnornas pension i genomsnitt vara cirka nio procent lägre. Från och med 2005 har pension tjänats in från mamma-, pappa- och föräldraledighet med enhetliga regler, och dess belopp är något större än pensionen för arbetet som ligger till grund för förmånen. Även med stöd för hemvård av barn har man tjänat in pension sedan 2005.
Läs mer
Kuitto, K. & Salonen, J. & Helmdag, J. (2019) Perhevapaat työurariskinä? Trajektorianalyysi nuorten aikuisten työurapoluista. Yhteiskuntapolitiikka 2:2019, 197–205.
Kuivalainen, Susan; Järnefelt, Noora; Kuitto, Kati; Ritola, Suvi (2019) Pensionsskillnader mellan kvinnor och män: Översikt över forskning och statistik. Rapporter och promemorior 2019:66. Social- och hälsovårdsministeriet. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4122-9 (på finska, referat på svenska)
Andersson, Jenny (2023) Gender-equal pensions in the Nordics. What can the Nordic countries learn from each other in order to close the gender pension gap? TemaNord 2023: 506. Nordic Council of Ministers. https://pub.norden.org/temanord2023-506/#
Skribent
Susan Kuivalainen är avdelningschef hos Pensionsskyddscentralen. Hennes forskningstema täcker pensionärernas utkomster, pensionsskyddets tillräcklighet, pensionsskillnader mellan kön och medborgarnas åsikter om pensionsskyddet och deras förtroende för pensionsskyddet.
Fortsätt att läsa
Köns- och jämställdhetsmedvetande som del av lärarnas yrkeskompetens
För att jämställdhet ska uppnås inom småbarnspedagogiken krävs det information och verktyg
