#JämställdhetsVal: Köns- och jämställdhetsmedvetande som del av lärarnas yrkeskompetens
I dag krävs det att lärare har kompetens i jämställdhet. I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen nämns bland annat könsmedvetenhet och främjande av jämställdhet. Även i grunderna för gymnasiets läroplan och yrkesinriktade examina finns en utfästelse om att främja jämställdhet.
Jämställdhetsombudsmannen utredde 2020 bland lärarutbildningsenheterna hur medvetenheten om kön och jämställdhet återspeglas i lärarutbildningen. Enligt utredningen har man vid lärarutbildningsenheterna insett betydelsen av främjandet av jämställdhet.
Trots framstegen finns det anledning att ställa sig frågan om lärarutbildningen erbjuder alla som studerar till lärare tillräckliga färdigheter för att säkerställa att den blivande läraren har tillräcklig kompetens i köns- och jämställdhetsmedveten undervisning.
Lärarstuderande önskar en mer omfattande behandling av frågor angående jämställdhet i sin utbildning
Lärarutbildningen kan omfatta omedvetna strukturer och uppfattningar som bidrar till ojämlikhet. Obligatoriska kurser som behandlar jämställdhet är sällsynta. En stor del av de kurser vid lärarutbildningsenheterna som behandlar jämställdhet är valfria, varvid lärarstuderandenas beredskap att själv ge köns- och jämställdhetsmedveten undervisning är beroende av deras personliga intresse.
Detta är beklagligt eftersom lärarstuderanden önskar en mer omfattande behandling av frågor angående jämställdhet och dess främjande i lärarutbildningen.* Det är därför skäl att reflektera över varför lärarutbildningen inte motsvarar de studerandes önskemål och följer med sin tid, utan släpar efter. Köns- och jämställdhetsmedvetandet är en central del av lärarens yrkeskompetens.
Jämställdhetskompetensen inom småbarnspedagogiken är brokig
Jämställdhetsombudsmannen har i sina berättelser till riksdagen betonat att lärarutbildningen borde vara en föregångare i frågor angående jämställdhet. Jämställdhetsombudsmannen har rekommenderat att man inom lärarutbildningen bör öka mängden köns- och jämställdhetsmedveten undervisning. Endast på detta sätt har de som utexamineras till lärare, då de träder in i arbetslivet, tillräckliga kunskaper och färdigheter att ge köns- och jämställdhetsmedveten undervisning samt främja jämställdheten enligt grunder och kraven i läroplanen.
Frågan är inte ny. Försökskommissionen för jämställdhetsfrågor konstaterade redan 1988 att ”det ska i lärarnas grundutbildning ges blivande lärare färdigheter att i sitt arbete främja jämställdhet mellan könen”.**
Det är viktigt att ett köns- och jämställdhetsmedvetet bemötande av barn etableras även inom småbarnspedagogiken. En köns- och jämställdhetsmedveten småbarnspedagogik förutsätter att anordnare, serviceproducenter och personalen inom småbarnspedagogiken besitter tillräcklig kompetens. Jämställdhetskompetensen bland dem som arbetar inom småbarnspedagogiken är mycket brokig på grund av bland annat den varierande utbildningsbakgrunden bland de anställda. En köns- och jämställdhetsmedveten småbarnspedagogik bör även inkluderas i den grundläggande utbildningen och fortbildningen för dem som arbetar inom småbarnspedagogiken.
Författare
Pirkko Janas arbetar som specialsakkunnig vid jämställdhetsombudsmannens byrå. Miko Lempinen arbetar som överinspektör vid jämställdhetsombudsmannens byrå.
Läs mera
* Brunila, K. & Kallioniemi, A. (2018) Equality work in teacher education in Finland. Policy Futures in Education, vol. 16, nr 5, pp. 539-552.
** KOM 1988:17. Betänkande av försökskommissionen för jämställdhetsfrågor. Undervisningsministeriet, sida 108. (Tasa-arvokokeilutoimikunnan mietintö, inofficiell översättning)
Delegationen för jämställdhetsärenden publicerar gästskribenter och intervjuer på sina sidor. Dessa företräder inte Tanes officiella ståndpunkt.
