#JämställdhetsVal: Reformen för en jämnare fördelning av familjeledigheterna mellan pappor och mammor framskrider inte av sig själv
Den tidigare regeringen genomförde reformen av familjeledigheterna som väntas leda till en jämnare fördelning av ledigheterna mellan mammor och pappor. Reformen trädde i kraft i augusti 2022 och är fortfarande så färsk att det inte går att uppskatta hur den påverkar pappornas användning av familjeledigheter. Pappornas användning av familjeledigheter kan dock främjas på många andra sätt.
Den familjeledighetsreform som trädde i kraft i augusti 2022 ledde till en viktig principiell förändring: enligt den nya modellen behandlas barnets båda föräldrar jämlikt när det gäller användningen av ledigheterna. Föräldraledigheterna fördelas nu i regel jämnt mellan mamman och pappan eller barnets andra förälder. Båda föräldrarna kan överlåta en del av sin ledighet till den andra föräldern, med undantag för en period på cirka 4 månader som inte kan överlåtas.
Mammor som ska föda barn får även en graviditetsledighet som omfattar cirka 1,5 månader.
Den ledighet som beviljas till pappor och som inte kan överlåtas förlängdes i och med reformen från 2,2 månader till cirka 4 månader. När man räknar även med graviditetsledigheten har föräldrarnas inkomstrelaterade ledighet förlängts med 1,7 månader så att den omfattar sammanlagt nästan 14,5 månader.
Vad vet vi om tidigare reformer?
Det nya systemet garanterar dock inte i sig att papporna börjar använda sina föräldraledigheter i större utsträckning. Eftersom båda föräldrarna kan ta ut sina ledigheter i perioder och överlåta dem ända tills barnet fyller 2 år, kommer man att få tillförlitliga uppgifter om hur papporna och mammorna har delat på ledigheterna först 2024 när föräldrarna till de barn som föddes hösten 2022 har hunnit använda sina ledigheter.
Erfarenheterna av tidigare reformer ger dock en viss fingervisning om hur papporna kommer att använda familjeledigheterna. I och med den tidigare reformen som trädde i kraft 2013 ökade pappornas användning av den ledighet som var kvoterad för dem avsevärt. Trots det använder endast cirka hälften av alla pappor sin faderskapsledighet efter föräldraledigheten, och en stor del av dem använder inte alla dagar.
Att pappan inte använder sin ledighet är vanligare om pappan har lägre utbildning, är arbetslös eller studerar, eller om barnets mamma är hemma. För arbetslösas eller studerandes del kan det handla om att undvika onödig byråkrati: för pappor som får arbetslöshetsdagpenning eller studiestöd betyder föräldraledigheten i praktiken endast att pappan övergår från en förmån till en annan. Majoriteten av de pappor som inte använder ledigheten är dock i arbetslivet, och då är orsaken till att de inte använder ledigheten troligtvis någon annan än byråkratin.
Arbetsgivarna har nyckelroll
Pappornas arbetsgivare har en nyckelroll när man försöker hitta metoder för att öka pappors användning av familjeledigheter. I många branscher finns kollektivavtalsbestämmelser om avlönad ledighet för mammor under de första 1–2 månaderna, medan den avlönade ledigheten för pappornas del har framskridit långsamt och ofta omfattar endast 1–3 veckor. De kollektivavtalsförhandlingar som för närvarande pågår i olika branscher kan medföra förändringar.
Största delen av papporna har enligt undersökningar snarare upplevt ett positivt än ett negativt bemötande på arbetsplatsen när det gäller användningen av ledigheter (bl.a. Närvi 2018). Det kan handla om att papporna numera förväntas hålla åtminstone ”några veckors pappaledighet”. Att ta ut en längre ledighet upplevs utmanande bland annat på grund av vikariearrangemang och organisering av arbetsuppgifter – trots att dessa arrangemang har gjorts på mammornas arbetsplatser redan länge.
Det blir intressant att se i vilken mån förlängningen av den kvoterade ledigheten för pappor småningom kommer att synas som en normalisering av att papporna tar ut längre ledigheter på arbetsplatserna. Om inte praxis på arbetsplatserna utvecklas kommer det antagligen inte att hända särskilt snabbt.
FPA:s jämförelse av familjeledigheter hjälper föräldrarna att fatta beslut
Föräldrarna motiverar ofta själva pappornas outnyttjade ledighet med ekonomiska orsaker. Under de första cirka tre veckorna är ersättningsnivån för föräldrapenningen cirka 90 procent av de tidigare inkomsterna och därefter som högst cirka 70 procent. I familjer med små inkomster kan även en liten minskning av inkomsterna ha stor betydelse, i synnerhet om den som blir ledig är den enda som arbetar i familjen.
Det kan även handla om fördomar, för i många familjer har man inte räknat ut de ekonomiska konsekvenserna av att dela på ledigheterna. Det är inte heller nödvändigtvis så lätt att uppskatta konsekvenserna, eftersom ersättningsprocenten visserligen ger en bild av förmånens nivå men i och med att inkomsterna minskar ändras också beskattningen. Med hjälp av FPA:s nyligen introducerade räknare för familjeledigheter (på finska) kan familjerna lättare bedöma hur deras uppehälle påverkas av att dela ledigheterna. Den hjälper även familjerna att bedöma om det lönar sig för pappan att ta ut inkomstrelaterad ledighet i stället för att mamman lyfter hemvårdsstöd.
Skribent
Anneli Miettinen, specialforskare, FPA:s forskning
Källa
Närvi, Johanna (2018). Isä hoitaa – vai hoitaako? THL Arbetspapper 1/2018.
Läs mera
Mål för regeringsprogrammet 2023-2027 | Tane
Delegationen för jämställdhetsärenden publicerar gästskribenter och intervjuer på sina sidor. Dessa företräder inte Tanes officiella ståndpunkt.
