Sektionen för kön, ekonomi och makt 

Sektionen för kön, ekonomi och makt behandlar mångsidigt olika jämställdhetsfrågor, såsom jämställdhet i arbetslivet och inom utbildning, könsrelaterat våld och ekonomiska jämställdhetsfrågor. Sektionen har en viktig roll då det gäller att stärka genusvetenskapen och att göra forskningsresultaten kända.

Sektionen är en fortsättning på forskningssektionen som fungerade vid delegationen för jämställhets-ärenden 1981–2006 och på sektionen kön och makt som fungerade 2006–2015. Den första sektionen för kön, ekonomi och makt vid delegationen för jämställhetsärenden tillsattes för åren 2015–2019.

Sektionens historia

Den tredje sektionen för kön, ekonomi och makt (2023–2027)

Medlemmar

  • Ordförande: Fatim Diarra (Gröna)
  • Vice ordförande: Päivi Mononen-Mikkilä (C)
  • Lauri Muranen (SDP)
  • Konsta Nupponen (Saml)
  • Minna Partanen (Sannf)
  • Milla Pyykkönen (VF)

Permanenta sakkunniga

  • Forskningsprojektets FEMTIE forskare: Hanna Ylöstalo (Emma Lamberg)
  • Miehet – Män – Men ry: Jani-Petri Martikainen (Jürgen Ross)
  • Mansorganisationernas centralförbund: Hannes Ruokokoski (Ari Jussila)
  • Monika-Naiset liitto ry: Natalie Gerbert (Ljudmila Kettunen)
  • Kvinnosaksförbundet Unionen: Piia Lempiäinen (Eekku Aromaa)
  • Kvinnoorganisationernas Centralförbund: Anniina Vainio (Annika Hinkkanen)
  • Kvinnoorganisationer i samarbete NYTKIS: Silla Kakkola (Taru Anttonen)
  • Kvinnolinjen: Katju Aro (Johanna Linner Matikka)
  • Seta ry: Anu Kantola (Mirva Alakarhu)
  • Sällskapet för genusforskning : Paula Koskinen Sandberg (Marjut Jyrkinen)
  • Sällskapet för Mansforskning i Finland: Timo Aho (Ville Pöysä)
  • Statistikcentralen / Jämställdhetsstatistik: Marjut Pietiläinen (Antti Katainen)
  • Trasek ry: Marika Saarinen (Julian Honkasalo)

Uppdaterad  14.2.2024

Verksamhetens tyngdpunkter 2019–2023

OBS! Uppdateras

Intersektionalitet, diskriminering på flera grunder och mångfalden av kön beaktas i sektionens hela verksamhet.

Sektionens tematiska tyngdpunkter under verksamhetsperioden är:

Coronakrisens könskonsekvenser, t.ex.

  • krisens inverkan på den offentliga ekonomin (bl.a. kommunernas finanser och kommunalvalet 2021)
  • krisens inverkan på arbetslivet
  • krisens inverkan på könsrelaterat våld
  • krisens inverkan på jämställdhetspolitiken och de jämställdhetspolitiska reformerna (inkl. regeringsprogrammet)
  • krisens inverkan på obetald vård
  • krisens inverkan på invandrarkvinnornas ställning

Ekonomi och arbetsliv

  • Plattformsekonomins könsrelaterade konsekvenser
  • Digitaliseringens inverkan på ojämlikheten i samhället och jämställdheten i arbetslivet
  • Avbrott i arbetslivet (inkl. familjeledigheter och värnplikt)
  • Samhällelig värdering och lönesättning av yrkesutbildade inom omsorgsbranschen och i kvinnodominerade arbeten inom den offentliga sektorn 
  • Välfärdsekonomi och jämställdhet
  • Den offentliga ekonomins resurser och könskonsekvenser

Utbildning och forskning

  • Uppföljning av arbetsgruppen för kontinuerlig inlärning
  • Främjande av att forskningsdata om jämställdhet utnyttjas

Könsrelaterat våld

Sektionen följer beredningen av viktiga reformer ur jämställdhetsperspektiv och föreslår vid behov bland annat evenemang och arbetsgrupper för delegationen för jämställdhetsärenden (Tane) i anslutning till aktuella samhälleliga reformer. Sektionen reagerar på nya jämställdhetspolitiska frågor på det sätt som den anser bäst.

Sektionens historia

Delegationen för jämställdhetsärenden (Tane) har i uppgift att främja forskningen i jämlikhetsfrågor. Tane verkade som en viktig bakgrundsfaktor för etableringen av kvinnoforskningen (numera genusvetenskap) i Finland. Tane har stött kvinnoforskningen både ekonomiskt och med olika initiativ och ställningstaganden alltsedan ingången av 1980-talet. Även koordineringen av kvinnoforskningen som bedrevs i anslutning till Tane från ingången av 1980-talet till 2000-talet har utgjort en viktig del av institutionaliseringen av området.

Forskningssektionen tillsattes år 1981 vid delegationen för jämställdhetsärenden som ett sakkunnigorgan i kvinno- och jämställdhetsforskning och på vetenskapspolitiska frågor. Forskningssektionen hade i uppgift att följa kvinnoforskningens utveckling, att utveckla förvaltningen och samarbetet inom forskningen i området samt att överlämna initiativ till delegationen i ärenden som gällde kvinnoforskning och förbättrandet av de kvinnliga forskarnas ställning. Sektionen utgjorde även en stödgrupp för koordineringen av kvinnoforskningen.

Sektionerna som granskade frågor om kön, ekonomi och makt fortsatte det arbete som forskningssektionen skötte fram till 2006. Sedan 2007 har sektionerna behandlat teman som bland annat berört genusmedveten budgetering, genusmedveten fostran och utbildning samt finanskrisens könskonsekvenser. 

En feministisk resa i tiden (pdf 2.8 MB) Tanes publikationer 9/2006 (på finska)

Sektionens ordförande

Forskningssektionen

  • Aila Jokinen 1981, 1981–1985
  • Marianne Laxén 1987–1989
  • Sole Molander 1989–1992
  • Pirkko Grönlund 1992–1995
  • Katariina Poskiparta 1996–1998, 1999–2001
  • Lena Paju 2001–2003
  • Sole Molander 2003–2007 (Forsknings- och utvecklingssektionen)

Köns- och maktsektionen

  • Seija Turtiainen 2007–2011
  • Tarja Filatov 2011–2015

Sektionen för kön, ekonomi och makt

  • Tarja Filatov 2015–2019
  • Silla Kakkola 2019–2023
  • Fatim Diarra 2023–