#JämställdhetsVal: Vilka jämställdhetsfrågor förknippas med den sociala tryggheten?
Det finländska sociala trygghetssystemet reformeras för närvarande. Det uttalade syftet med reformen är att ur individens synvinkel åstadkomma ett system som är tydligare och fungerar bättre och som gör det möjligt att samordna arbete och social trygghet i föränderliga livssituationer.
Reformen av den sociala tryggheten är inte någon snabb process, för den parlamentariska kommittén som styr reformen har mandat från 2020 ända fram till 2027. Arbetet är således fördelat på två riksdagsperioder (2019–2023 och 2023–2027). I reformen av den sociala tryggheten behandlas grundskyddet, förtjänstskyddet, utkomststödet samt sambandet mellan och finansieringen av dem och en bättre samordning av tjänsterna med förmånerna.
Forskningsprofessor Pasi Moisio vid Institutet för hälsa och välfärd som är ordförande för kommittén för den sociala tryggheten svarade på våra frågor om reformen av den sociala tryggheten och jämställdheten.
Vilka jämställdhetsfrågor förknippas med den sociala tryggheten? Finns det några aspekter där kön har en särskild betydelse?
En sådan aspekt är åtminstone reformen av barnbidragssystemet som kommittén i sin mellanrapport föreslår för följande regering. En annan är att utreda barnfattigdomen, vilket inkluderar även fördelningen av underhållsansvar och underhållsbidragssystemets funktion. I framtiden innebär detta och individanpassningen av den sociala tryggheten i allmänhet att man måste begrunda nya frågor, såsom reformernas eventuella inverkan på ensamförsörjartilläggen. Av ensamförsörjarna är en klar majoritet kvinnor.
Den tredje aspekten gäller barnavårdsstöden där en stor fråga är hemvårdsstödet. Hemvårdsstödet har lyfts fram i kommitténs arbete när man dryftat bidragsfällor. Det skiljer sig från många andra bidragsfällor i och med att det anses kunna påverkas genom minskade förmåner.
Som bidragsfälla är hemvårdsstödet i detta avseende ett bra politiskt problem; undersökningarna visar att sysselsättningen ökar om man förkortar eller minskar hemvårdsstödet. I praktiken kan man med hjälp av pengar vid behov uppmuntra unga mammor, de som i huvudsak lyfter hemvårdsstöd, att återvända till arbetslivet snabbare. Ur ett politiskt perspektiv kan frågan vara svårare.
Under följande kommittéperiod ska man även utreda familjebegreppet som har samband med bostadsbidrag och utkomststöd.
Det är viktigt att beakta och främja jämställdheten i alla reformer. Hur ska detta förstås i samband med reformen av den sociala tryggheten?
I det här skedet av den politiska dialogen i kommittén för den sociala tryggheten har man i högre grad diskuterat sådana ämnen där olika politiska värderingar och prioriteringar konkretiseras. Förutom systemets komplexitet har man även diskuterat framför allt de sociala trygghetsförmånernas förpliktande karaktär och bidragsfällor.
Enligt min uppfattning finns det två orsaker till att de praktiska jämställdhetsfrågorna inte ännu har tagits upp i kommitténs arbete.
För det första har jämställdhetsfrågorna inte väckt några större meningsskiljaktigheter i kommittén, dvs. det råder enighet om jämställdheten som politiskt mål.
För det andra ville riksdagsledamöterna i det här skedet fokusera på mål och definitioner, varför de praktiska jämställdhetsfrågorna i förmånssystemet ännu inte aktualiserats.
Man kommer att stöta på problem med jämställdhetsfrågor när allt ska omsättas i praktiken. Till exempel skulle en individanpassning av bostadsbidraget ha effekter för jämställdheten, men varken kommittén eller dess sektioner har i detta skede kommit med några konkreta förslag om detta. Det har inte funnits tid för och kanske inte heller vilja till det.
Kommittén för den sociala tryggheten har det första skedet bakom sig och kommitténs mellanrapport är klar. Vad händer nu?
I det här skedet av kommitténs arbete har man mer eller mindre slopat tanken på en revolution – att riva upp hela systemet i grunden. Vi har ett komplext socialtrygghetssystem som många är beroende av, och det enda sättet att reformera systemet är att göra det stegvis.
Under den kommande regeringsperioden bör regeringen förenhetliga villkoren för de fem förmåner som enligt kommitténs förslag ska inkluderas i grundtrygghetsförmånen. Kommitténs förslag om att förenhetliga och förena grundtrygghetsförmånerna gäller arbetsmarknadsstödet, grunddagpenningen, sjukpenningen, FPA:s rehabiliteringspenning och föräldradagpenningarna.
Kommittén kommer i sin tur sannolikt att dryfta de följande skedena i den övergripande omstruktureringen av den sociala tryggheten som gäller bland annat utkomststödets strukturella ställning, beviljandet av stöd per familj och hushåll och problemet med att få ”fel” förmån. Många experter och partier anser att det nuvarande arbetsmarknadsstödet har blivit ett slags sista hållplats därifrån man inte tar sig vidare.
Mellanrapporten av kommittén för den sociala tryggheten publiceras den 16 mars 2023. Delegationen för jämställdhetsärenden har följt arbetet med stöd av en i maj 2020 inrättad arbetsgrupp.
Mera information
Kommittén för social trygghet (stm.fi)
Läs mera
Mål för regeringsprogrammet 2023-2027 | Tane
Delegationen för jämställdhetsärenden publicerar gästskribenter och intervjuer på sina sidor. Dessa företräder inte Tanes officiella ståndpunkt.
