#JämställdhetsVal: Förebyggs diskriminering om upprepat våld i parrelationer förs till medling?
I Finland tillämpas ofta medling i våldsbrott i nära relationer eller parrelationer samt i sexualbrott. Initiativ till medlingen kan officiellt tas endast av polisen eller åklagaren. I största delen av de fall av närståendevåld som styrs till medling handlar det om våld i parrelationer, och våldet är återkommande till sin dynamik. I över 80 procent av fallen är våldsoffret en kvinna. Det typiska medlingsavtalet är att förövaren ber om förlåtelse.
Institutet för hälsa och välfärd publicerade 2019 en rapport om nuläget när det gäller medling i närståendevåld. Enligt rapporten är polisen medveten om våldets upprepade karaktär: i över en fjärdedel av fallen där polisen larmades till en privatbostad hade man besökt samma adress minst en gång tidigare under det senaste halvåret.
I Finland har biträdande justitiekanslern lyft fram att medling är olämpligt när det gäller våld i nära relationer. När biträdande justitiekanslern bedömde polisens anvisningar 2019 konstaterade han att Polisstyrelsen i sina anvisningar klart och tydligt bör slå fast att medling inte får tillämpas vid upprepat våld i parrelationer. Därtill bör man vid bedömning av skyddsbehovet beakta de övriga riskfaktorer som gäller våld i parrelationer, i synnerhet de som ökar offrets skyddsbehov.
Medling i brott- och tvistemål är en tjänst för parterna i ett brott eller en tvist. Utomstående medlare hjälper parterna att behandla ärendet. Det är frivilligt och kostnadsfritt att delta i medling.
Syftet med medling är att den ska ersätta rättegången till följd av ett brott eller en tvist samt bidra med lösningar på ett brott eller en tvist vid sidan av den formella rättsprocessen.
Vid våldsbrott i närrelationer eller i parförhållanden eller sexualbrott kan endast polisen eller åklagaren officiellt ta initiativ till medling (13 § i medlingslagen).
Läs mera on medling: THL.fi och Brottsofferjouren
Det internationella samfundet pressar Finland
Finland har ratificerat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, dvs. Istanbulkonventionen. Expertgruppen GREVIO, som övervakar genomförandet av Istanbulkonventionen, har gett Finland en konkret rekommendation: de finska myndigheterna måste införa tydliga regler om att medling i närståendevåld är förbjudet i de fall där det handlar om upprepat våld. GREVIO betonar även att ett medlingsbud inte får leda till att brottsutredningar och åtalsyrkanden läggs ned i fall som gäller våld mot kvinnor.
CEDAW-kommittén som övervakar FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor offentliggjorde sina slutsatser om Finland den 31 oktober 2022. Enligt kommittén får medling i närståendevåld inte leda till att den straffrättsliga processen avbryts, och det primära tillvägagångssättet bör vara att väcka åtal.
I Finland används medling vid upprepat våld
I Finland har medling vid våld i parrelationer och nära relationer undersökts med utgångspunkt i våldsoffrens perspektiv. Jag jämför två undersökningar i vilka man har intervjuat personer som deltagit i medlingsprocesser.
Professor Päivi Honkatukia har utrett erfarenheterna av medling hos offer för våld i parrelationer (2015). Hon intervjuade tio personer som hade upplevt våld i parrelationen. Av de intervjuade var nio kvinnor och en man. I Honkatukias material ingick personer som upplevt våld och som levde med upprepat våld och terror i parrelationen som ständigt var närvarande i vardagen. Hos andra hade våldsspiralen uppstått nyligen, även om partnerns kontrollerande beteende kanske hade börjat redan när förhållandet inleddes. I den tredje gruppen kategoriserade Honkatukia de intervjuade som beskrev våldet som ömsesidigt och icke-traumatiserande.
Både i fallen av terror i parrelationen och begynnande våldsspiraler handlade det om upprepat våld. Myndigheterna, exempelvis barnskyddet, kände inte till våldet och inte heller att det var återkommande, eftersom offret hade upplevt skam för sin situation och varit rädd för att prata om våldet.
Den senaste undersökningen om erfarenheterna hos deltagarna i medling vid våld i nära relationer publicerades den 24 februari 2023. Undersökningen finansierades av Statsrådet och genomfördes av Stiftelsen för rehabilitering och Maria Akademi. Materialet i undersökningen består av kvantitativ registerdata och kvalitativa uppgifter som samlats in genom intervjuer och frågeformulär.
I intervjuerna deltog sist och slutligen 11 personer medan den elektroniska enkäten fylldes i av 25 personer. Bland dem som svarade på enkäten fanns både målsägande och misstänkta. I undersökningsrapporten anges det att det inte är möjligt att specificera enkätmaterialet enligt misstänkta och målsägande (offer) på grund av det låga antalet deltagare. Av de intervjuade var sex målsägande eller offer, tre misstänkta och två personer både offer och misstänkta.
Undersökningen visar att upprepat våld går till medling. Sammanlagt 78 procent av dem som svarade på enkäten uppgav att de hade upplevt våld tidigare under de senaste 12 månaderna före medlingen. Av dem som svarade på frågeformuläret hade två upplevt såväl fysiskt, psykiskt, sexuellt som ekonomiskt våld. Tio respondenter berättade att våld hade förekommit några gånger tidigare. Sex respondenter uppgav att våldet var en engångsföreteelse.
Även intervjumaterialet visar att medling används vid upprepat våld. Endast fyra intervjuade uppgav att det i det medlade våldsbrottet handlade om en engångsföreteelse. Av dessa var två misstänkta och två våldsoffer. I fyra intervjuer berättade de intervjuade om tidigare våld. Vissa intervjuade uppgav även att de hade varit parter i motsvarande medlingsprocesser tidigare.
Våld mot kvinnor är en form av diskriminering
I beredningsdokumenten till medlingslagen konstateras det att man inte bör ta till medling i fall som handlar om upprepat våld. Av de två undersökningar som presenteras här framgår det dock att medling förekommer vid upprepat våld. Samma observation har gjorts av de aktörer som tillhandahåller tjänster för våldsoffer, såsom Nollalinja och Kvinnolinjen.
Svaret på frågan i rubriken är att våld mot kvinnor är en form av diskriminering av kvinnor i samhället. Det får inte vara möjligt att komma undan grova upprepade våldsbrott i Finland genom att be om förlåtelse, om offret är en kvinna och våldet sker i en parrelation.
Det nya regeringsprogrammet bör innehålla en tydlig skrivelse om att våld i parrelationer och nära relationer samt sexuellt våld ska lämnas utanför medling.
PS. På uppdrag av Amnesty genomförde Aula Research en enkät där man frågade riksdagsledamöternas åsikter om huruvida våld i nära relationer och sexuellt våld bör lämnas utanför medling: 69 procent av dem som svarade understödde förslaget!
Författare
Pia Puu Oksanen är sakkunnig på diskriminering på grund av kön och sexualitet vid Amnesty Internationals finländska sektion.
Läs mera
Mål för regeringsprogrammet 2023-2027 | Tane
