Välfärdsområdesvalet påverkar framtida tjänster för våldsoffer

Välfärdsområdesvalet är också ett människorättsval. Våld i nära relationer är ett svårt, men verkligen centralt och konkret exempel på ett akut och sektorsövergripande folkhälsoproblem. En effektivare hantering av detta problem skulle spara såväl människoliv, friska levnadsår som offentliga medel, skriver utvecklingschef Martta October (THL). Tane publicerar som en del av sin #jämställdhetsval-kampanj artiklar som behandlar det kommande välfärdsområdesvalet och välfärdsområdena ur ett jämställdhetsperspektiv.

Martta October.

Våld i nära relationer är ett komplext problem som ger upphov till skam och tigande och som orimligt belastar såväl individer som social- och hälsovårdssystemet. Våld orsakar lidande och omfattande hälsoskador som återspeglas i offrets hela närmaste krets även i flera generationer. Undersökningar har visat att de som lider av våld i nära relationer använder hälso- och sjukvårdstjänster upp till 80 procent oftare än andra.

I ljuset av denna information är det alarmerande hur dålig man är på att identifiera våld i nära relationer och ta upp det till exempel inom hälso- och sjukvården. Trots att det är känt att var tredje finländsk kvinna i något skede av livet utsätts för våld eller hot om våld i sin närmaste krets låter man dem bli lidande och endast behandlar symtom i åratal innan någon yrkesutbildad person ingriper i själva problemet. Om man effektivare identifierade våld i nära relationer skulle det bevisligen sänka hälso- och sjukvårdskostnaderna. 

Ansvaret för arbetet mot våld i nära relationer bör överföras till strukturerna

Välfärdsområdesvalet handlar om att omorganisera social- och hälsovårdens strukturer. De kommande välfärdsområdesfullmäktige avgör hur man i deras områden kommer att bilda fungerande samarbetsstrukturer och göra upp strategiska planer även för att förebygga våld i nära relationer. Enligt lagen ansvarar välfärdsområdena för att främja välfärd och hälsa samt säkerhet inom social- och hälsovården. 

Det offentliga myndighetens ansvar för att förebygga våld bör ta form som utsedda samordnare i välfärdsområdena. Exempel på centrala samordnande strukturer är en arbetsgrupp för förebyggande av våld i nära relationer. Gruppen har i uppgift att följa upp genomförandet av målen för förebyggande av våld och producera information om våldsfenomen för områdets välfärdsplan och berättelse. En annan central part är en samordnare för förebyggande av våld i nära relationer. Samordnaren har i uppgift att se till att det tväradministrativa och multiprofessionella samarbetet fungerar.

En sådan arbetsgrupp och utsedd samordnare som nämns ovan utgör konkreta och permanenta åtgärder för att man ska kunna införliva det arbete som utförts för att förebygga våld i nära relationer som en del av strukturerna för varje kommande välfärdsområde. Dessutom bör de goda tjänster som redan finns, såsom stödcentrumen för offer för sexuellt våld (SERI), bevaras. Det behövs även mer resurser för förebyggandet av våld.

Hur kan man få tjänsterna att bättre stöda klienternas behov?

I fråga om social- och hälsovårdstjänsterna innebär det i den offentliga maktens ansvar att fundera ut sektorsövergripande servicekedjor för offer av våld i nära relationer, gärningsmän och barn som utsätts för våld i nära relationer. Att även icke-statliga organisationer producerar tjänster är viktigt. Inom välfärdsområdets offentliga servicestrukturer ska dock alla aktörer på primär- och specialnivå känna till servicekanalerna så att den yrkesutbildade personalen vet vart de kan hänvisa klienter som utsatts för våld.

Det är av yttersta vikt att man i de olika sektorerna har delegerat ansvar till och utbildat en tillräckligt stor yrkesutbildad personal, så kallade nyckelpersoner, som har grundläggande kunskap om våld i nära relationer som fenomen och kompetens att bemöta klienter med våldtrauma, kartlägga situationen och bedöma risken för våld. 

Institutet för hälsa och välfärd (THL) rekommenderar att man i välfärdsområdena tar i bruk systematiska verktyg och verksamhetsmodeller för att identifiera våld, ta upp våld, bedöma risken för våld och samordna nödvändiga stödåtgärder. Det finns mer information om modellerna och annan god praxis på THL:s webbplats och även finns avgiftsfri onlineutbildning och stöd att tillgå för ibruktagandet av dem.

Frågor gällande våld med i diskussionerna om välfärdsområdesvalet

Välfärdsområdesvalet är i högsta grad även ett människorättsval. I och med att de offentliga myndigheterna ordnar social- och hälsovårdstjänster genomför de samtidigt sina internationella skyldigheter att förebygga våld mot kvinnor och familjevåld.

Diskussionerna i samband med välfärdsområdesvalet bör behandla medborgarnas rättigheter till mer jämlika tjänster, utveckling av strukturerna för att identifiera problem i ett tidigare skede och sektorsövergripande samarbete för att ingripa i dessa problem. Närståendevåld är ett svårt, men verkligen centralt och konkret exempel på ett akut och sektorsövergripande folkhälsoproblem. En effektivare hantering av detta problem skulle spara såväl människoliv, friska levnadsår som offentliga medel. 

Kandidaterna bör reflektera över hur de i det egna området ska säkerställa att den yrkesutbildade personalen kan ställa frågor till sina klienter och patienter om deras erfarenheter av våld i nära relationer och vet hur och med vem de ska arbeta i förekommande fall. 
 

Skribenten Martta October arbetar som utvecklingschef för kompetensklustret inom arbetet mot våld vid Institutet för hälsa och välfärd

Delegationen för jämställhetsärenden publicerar blogginlägg om aktuella teman på sina sidor. Blogginläggen. Blogginläggen representerar inte Tanes officiella ståndpunkt.