Rådgivningarna stöder papporna i familjeledighetsreformen

9.12.2021 8.55 | Publicerad på svenska 9.12.2021 kl. 9.19
Nyhet

År 2022 fyller Finlands rådgivningssystem 100 år och samtidigt införs en familjeledighetsreform som innebär att föräldraledigheten i regel delas jämnt mellan föderskan och den andra föräldern. Rådgivningsarbetet och familjeledighetsreformen har gemensamma mål: båda syftar till att främja barnens och föräldrarnas välbefinnande och att stöda mammors och pappors föräldraskap.

Tuovi Hakulinen har ljust långt hår och hon lutar mot sin hand. Johanna Lammi-Taskula ser rakt mot kameran.     

Det viktiga är att se till att välfärdsområdenas rådgivningstjänster inte hamnar långt bort från familjernas vardag, utan att tjänsterna fortsättningsvis erbjuds som närservice, skriver Tuovi Hakulinen (till vänster) och Johanna Lammi-Taskula.

De rådgivningstjänster som erbjudits alla familjer i syfte att främja deras hälsa och förebygga sjukdomar utgör en av grundstenarna inom folkhälsan. Mödra- och barnrådgivningstjänsterna når nästan alla par som väntar barn samt alla barn i åldern 0–6 år och deras föräldrar. Rådgivningen kan på nära håll stöda familjernas hälsa och välbefinnande, identifiera störningar och riskfaktorer i ett tidigt skede och erbjuda hjälp och annat stöd för dem som behöver det. Att investera i barnens första levnadsår ger kostnadsbesparingar. Barnens psykiska hälsa stöds bäst genom att stöda föräldrarna till sunda levnadsvanor, till att klara vardagen och minska stress.

Rådgivningstjänsterna har under årtiondenas lopp lyckats förnya sig efter behovet av stöd bland befolkningen. På 1970-talet förflyttades tyngdpunkten från uppföljning av graviditeten och barnets fysiska hälsotillstånd till att bli mer familjecentrerad. På 80- och 90-talet började papporna allt mer aktivt delta i rådgivningstjänsterna. Papporna deltog särskilt i de första besöken på mödrarådgivningen och vid familjeförberedelsen, men mera sällan vid barnrådgivningen. Rådgivningarna började erbjuda kvällsmottagningar för att det skulle vara möjligt för papporna att delta i rådgivningsbesöken. Familjerna upplevde emellertid att rådgivningarna, såsom namnet säger, vara mer riktade till mammor och barn. 

Papporna ges stöd i samband med de omfattande hälsokontrollerna av hela familjen 

På 2000-talet flyttades tyngdpunkten till att stöda hela familjens välbefinnande och på rådgivningarna inleddes omfattande hälsokontroller för hela familjen. Forskningsbevisen visar i allt högre grad att ett aktivt föräldraskap och föräldrarnas välbefinnande är viktigt för barnets utveckling. Föräldrarna var positivt inställda till de omfattande hälsokontrollerna och papporna började allt oftare vara med på mödra- och barnrådgivningen. Barnets båda föräldrar kallades allt aktivare till rådgivningen. 

Då båda föräldrarna deltar i hälsokontrollen har både mammor och pappor lika möjligheter att jämlikt få information och stöd. Barnets välbefinnande och stödjandet av tillväxt och utveckling samt ett aktivt föräldraskap är de centrala temana som diskuteras med föräldrarna. Bästa möjliga forskningsinformation kan förmedlas till barnets båda föräldrar och de får en likvärdig möjlighet att berätta hur de mår – att fråga och kommentera – samt stöd som utgår från behovet. I frågor som gäller växelverkan med föräldrarna finns det emellertid ännu saker som kan utvecklas för att förbättra könssensitiviteten inom hälsorådgivningen och erbjudandet av stöd. 

Hela den potential som de omfattande hälsokontrollerna ger har ännu inte utnyttjats. En orsak till det är bland annat att rådgivningarna har mindre personalresurser än vad som rekommenderas. Under coronatiden har personalen överflyttats till vaccineringsuppgifter och andra uppgifter i anslutning till behandlingen av corona, vilket lett till att brådskan ökat och således har en del av hälsokontrollerna antingen flyttats fram eller lämnats helt ogjorda. Brådskan och det minskade antalet regelbundna hälsokontroller har inte främjat det könssensitiva bemötandet och stödjandet av jämställdheten. Möjligheten för alla småbarnsfamiljer och familjer som väntar barn att likvärdigt få tjänster bör stödas. Varje mamma och pappa behöver information och de flesta även stöd eller hjälp i något skede. På rådgivningen är det möjligt att identifiera föräldrarnas behov genom en öppen diskussion i ett tidigt skede, vilket gör det möjligt att genast erbjuda stöd. 

Effektiverandet av stödet för ett jämställt föräldraskap förutsätter att rådgivningarnas resurser tryggas 

Familjeledighetsreformen och social- och hälsovårdsreformen utmanar även mödra- och barnrådgivningarna att utveckla sin verksamhet. Rådgivningarna ska erbjuda aktuell information om familjeledighetsreformen i det material som utdelas till föräldrarna (bl.a. handboken Vi väntar barn) samt i diskussionerna på mottagningen och vid hembesök.

Familjeledighetsreformen främjar jämställdheten mellan föräldrarna. Reformen bidrar till att öka pappornas aktiva föräldraskap och sannolikt även till att de oftare deltar i rådgivningsbesöken. Nu skulle det vara dags att ordna egna rådgivningsbesök för papporna och även nödvändiga tilläggsbesök för att stöda pappornas föräldraskap. Avsikten är att på dessa besök koncentrera sig på pappornas resurser (hälsa, levnadsvanor, välbefinnande) och synpunkter på föräldraskapet och familjen och även ge dem möjlighet att berätta om sådant som bekymrar dem. Ett starkare stöd för parförhållandet skulle också gynna hela familjen. Ordnandet av kamratstödsverksamhet för pappor bör införas som en etablerad praxis vid sidan av familjeförberedelse vid rådgivningarna. Det finns starka forskningsbevis på att ett aktivt föräldraskap och kamratstöd gynnar hela familjen. 

Programmet för de riksomfattande rådgivningsdagarna 2022 bör innehålla anföranden om familjeledighetsreformen samt om könssensitivt bemötande och stödjandet av det. Faderskap har i allt högre grad varit föremål för forskning under den senaste tiden – och detta bör fortsätta. Utifrån forskningsinformation och kundrespons är det möjligt att stöda papporna mer behovsinriktat än för närvarande och även att utveckla tjänster som svarar mot pappornas behov och önskemål.

De välfärdsområden som inrättas i och med social- och hälsovårdsreformen inleder sin verksamhet från ingången av 2023. Samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna är viktigt i det hälsofrämjande arbetet. Det viktiga är att se till att välfärdsområdenas rådgivningstjänster inte hamnar långt bort från familjernas vardag, utan att tjänsterna fortsättningsvis erbjuds som närservice. Rådgivningsarbetet utgår ifrån att individuellt kunna bemöta, handleda och stöda familjerna. Arbetet grundar sig på fortlöpande kundrelationer där man är personligen bekant och hyser ömsesidigt förtroende för varandra. Främjandet av jämställdheten förutsätter genuina kontakter och könssensitivitet. Rådgivningstjänsterna är avsedda för hela familjen: för föräldrarna tillsammans och enskilt, tillsammans med sina barn samt mer utvidgat till mor- och farföräldrar och andra anhöriga.

Skribenter

Artikeln är skriven av forskningschef, doktor i hälsovetenskaper, docent Tuovi Hakulinen (enheten för kunskapsledning och medskapande, Institutet för hälsa och välfärd) och forskningschef, doktor i samhällsvetenskaper Johanna Lammi-Taskula (enheten för forskning om välfärdsstaten och reformer, Institutet för hälsa och välfärd)

Delegationen för jämställdhetsärende publicerar artiklar som skrivits av gästskribenter på sin webbplats. Gästskribenterna representerar inte delegationens officiella ståndpunkt. 

#TasaarvoVaalit Ajankohtaista